Har du någon gång känt att du velat resa till just den platsen där handlingen i boken utspelar sig, eller där TV-serien som du följt spelats in?
På en sådan plats jobbar jag. Som besökskoordinator på Ystad Studios Visitor Center möter jag många trevliga och nyfikna personer, som lockas hit för att se vår utställning, prova på att göra film och gärna vill diskutera och ställa frågor. Självklart mest kring filmerna och böckerna om vår fiktive kommissarie Kurt Wallander. Vilken är bästa boken? Vem tycker du är den ”riktige” Wallander? Rolf, Krister eller Kenneth? Var ligger Mariagatan? Huset vid havet? Fridolfs konditori? Vad är på gång just nu? och så vidare. Varje arbetsdag innehåller positiva möten, samtal och spontana miniföreläsningar. Vi guidar i stan och visar platser som beskrivs i böckerna och där man har filmat.
Vi finns i filmstudion på det gamla regementet. Ofta tittar presumtiva besökare försiktigt in, och frågar något i stil med: ”Är det här Wallander-museet?” Ja och nej. Utan Henning Mankell och Wallander hade det inte funnits någon filmstudio, filmindustri, litteratur- och filmturism i Ystad. Det är både ett museum och upplevelsecentrum med kulisser, rekvisita och kostymer från Wallander och andra produktioner Made in Ystad.
Att beskriva min arbetsplats så här trodde jag aldrig skulle ske om jag backar bandet till mars 2020, då pandemin slog till och vi fick stänga för besökare. Förståeligt och inget unikt för just vår verksamhet.
För personlig del kändes dock tajmingen minst sagt olycklig. Endast några veckor tidigare hade jag påbörjat min anställning som besökskoordinator med stor entusiasm. Jag skulle ta hand om våra besökare i allmänhet och grupper i synnerhet; föreläsningar, stadsvandringar på Wallandertema med mera. När pandemin slog till hade jag nätt och jämnt lärt mig hitta i utställningslabyrinten, till kaffekokaren och kontoret. Därefter infann sig ett slags vakuum med tankar som ”När ska det börja på riktigt?”.
Om tajmingen för personlig del var usel, så blev vårt teamwork en styrka. Situationen öppnade för nya behov. Plötsligt skulle näringslivsfrukostar sändas live. Vi kunde bistå med teknik, kunnande och en kreativ miljö… Vi fungerade som hub vid större konferenser med deltagare på olika platser i Sverige. Det blev mer rörligt material på vår eftersatta Facebook-sida; inga Oscarsfilmer direkt, utan filmsnuttar där charm gick före perfektion. Det var viktigt att visa att här händer det grejer trots allt. Vår filmpedagog höll workshops i leranimation online. I en kris sker också en utveckling.
Vi öppnade igen. Begreppet ”hemester” uppstod. Folk hade tentaklerna ute för att finna aktiviteter hemmavid. Det märkte vi av. Det känns som längesedan trots att det inte är så. Vi är tillbaka på banan och har hittat en vardag i det. Nyckeln ligger i igenkänningen och hur man involverar besökaren. De vuxna känner till Wallander och Bron (en del interiörscener i Bron är inspelade i studion). Barnen vill leka i Pax rymdskepp från Vintergatan. Man får lov att röra det mesta, prova kostymer, fotograferas med polisjacka, sitta i Kurts fåtölj och lyssna på opera, testa animation eller trickfilma i green screen. Jag blir glad när jag ser barn och vuxna ha kul tillsammans, av besökarnas aha-upplevelser och nyfikenhet.
Filmen är magisk.
Anette Hansson
Besökskoordinator på Ystads Studios Visitor Center