En sådan resa kan med fördel starta kring fenomenet Tunagravarna. Med sin guldskatt och den bild de ger oss av ett unikt kvinnosamhälle, utgör de ett äkta mysterium. Utgrävningarna, som drog igång i Tuna utanför Västerås 1952, avslöjade inte mindre än 86 gravar. I centrum stod åtta kvinnogravar från vikingatiden där de döda begravts i båtar ihop med mängder av skatter och vapen. Flera av kvinnorna visade sig dessutom vara släkt i olika generationer. Männen låg i enklare gravar runtomkring, utan annat bling än sina vapen. Allt pekar alltså på att kvinnorna i Tuna hade status och makt. Även på andra håll i trakten har utgrävda båtgravar visat sig tillhöra kvinnor, medan det utanför Västmanland inte finns några kända kvinnobåtgravsfält. Kan det vara så att det just i Västmanland fanns samhällen som styrdes helt av kvinnor? Teorier kring detta och delar av de sagolika gravfynden finns att utforska i den interaktiva utställningen När då var nu - forntidens folk och fä på Västmanlands läns museum i Västerås.
Mer kvinnomakt i Västerås
Väl i Västerås bör man absolut boka in en visning av Västerås domkyrka ledd av självaste regenthustrun Kristina Gyllenstierna, en av 1500-talets svenska maktikoner. Efteråt kan man fika på domkyrkans Café Malin – döpt efter Malin Carlsdotter Hising som drev den första ordnade undervisningen för flickor i Sverige på 1600-talet. En annan person med full koll på Västeråskvinnor som gjort avtryck är guiden Nina Deila. Inom ramen för Deila och Dåtiden arrangerar hon lätt dramatiserade guidningar till fots. I turen Kvinnfolk och kjoltyg fokuseras det på pionjärläkaren Nanna Svartz, filantropen och lärarinnan Elsa Borg, rösträttskämpen Lydia Wahlström och andra hjältinnor ur vår moderna kvinnohistoria.
- Jag vill att folk ska känna till dessa beundransvärda kvinnor och det arbete de uträttade för oss alla, oavsett kön, säger Nina Deila. Att man ska bli inspirerad av dem och själv våga kämpa för det man tror starkt på.
Stormaktsdrottningen
Fortsätter man drygt två mil sydväst om Västerås så kommer man till kungliga Strömsholms slott. Precis som Drottningholm är det uppfört på order av Hedvig Eleonora, den doer-drottning som höll i rodret genom tre stormaktskungars tid. Livet på barockpalatset Strömsholm har i alla tider präglats av kungligheter, armén och hästar. Ridlektioner sker ofta på stallplan eller så kanske det pågår lektioner i något av ridhusen? I parken väntar ett besökscenter med slottsbod och kafé. Här säljs även biljetter till slottets visningar där man kan höra mer om drottningvälde, makt och prakt.
Järnladyn Ebba
Ekomuseum Bergslagen är ett nätverk av drygt 60 industrihistoriska besöksmål, varav hälften ligger i Västmanland. Här finns juveler som Världsarvet Engelsbergs bruk eller Västanforsområdet i Fagersta men också den rosa pärlan Ebba Brahes lusthus på bergsmansgården Bockhammar i Skinnskatteberg, en timmas väg norr om Arboga. Brahe var gift med storkrösusen och riksmarskalken Jacob de la Gardie. Efter hans död 1652 drev hon med stor framgång familjens järn- och bergsbruk, som Bockhammar. Sommartid kan grupper boka träff med Ebba Brahes spöke, alias guiden Marlene Carlsson i företaget Tidorum, och höra om hennes liv som företagsledare inom den absoluta Stormaktseliten. Gott slut? Intill det unika lusthuset – Sveriges äldsta – ligger även söta Kafé Bockhammar.
Ett kombinerat bok- och restips är boken Järnladies, som berättar om allt från brukspatronessor till kolarhustrur, konstnärer och andra ur Bergslagens förflutna. Också i Där eldarna dånade kan du läsa om Ebba Brahe och andra powerkvinnor i Västmanland.