Så hur började då historien om dagens Åminne Bruk? Svar: med järnvägen, en brand och snuspengar.
Åminne Bruk byggdes för första gången upp redan i början av 1800-talet i Gamla Åminne, sex kilometer rakt in i skogen från nuvarande Åminne. Dit tog man malm från flera olika sjöar i trakten, men logistiken med att frakta kol från kolmilorna och sjömalm från sjöarna på skogsvägar med häst och vagn eller oxkärror var besvärlig.
När det togs beslut om att bygga Skåne-Smålands järnväg skrev ägaren på Åminne bruk, baron Lilliecreutz, till järnvägsstyrelsen i Stockholm och bad dem flytta järnvägen från östsidan till västsidan av sjön Vidöstern, där han ville bygga en ny masugn. Svaret blev ja och järnvägen invigdes 1899. Ett år senare blåstes masugnen för första gången på den nuvarande platsen och det välrenommerade tackjärnet från Åminne bruk kunde fraktas via räls.
Snuspengarna är kanske en mer oväntad del i historien om Åminne Bruk. Men det var tack vare att ägarens hustru Anna Lilliecreutz kom från familjen Ljunglöf som tillverkade snus – Ljunglöfs ettan – som bruket kunde byggas. Familjen Ljunglöf, som var en av Sveriges rikaste, satsade hisnande tre miljoner kronor (ungefär 200 miljoner i dagens penningvärde) för att bygga även gjuteri och verkstad i Åminne när det i Gamla Åminne brunnit ner 1907.
Hur gick det till när bruket var ungt? Guidade visningar erbjuds för grupper. Foto: Värnamo kommun.
Levde kvar till 1990-talet
Efter bygget av även verkstad och gjuteri, klart cirka 1909, var Åminne Bruk toppmodernt och runt industrin och järnvägen växte samhället Åminne fram. Som mest jobbade 100–150 personer på bruket, som var traktens största arbetsgivare.
1934 blåstes den stora masugnen för sista gången på Åminne då det inte längre var lönsamt att skörda sjömalmen. Men gjuteriet levde vidare ända till början av 1990-talet, då det gick i konkurs.
- Då var lokalerna väldigt nedgångna, men tack vare ett genuint intresse från tidigare arbetare på bruket men även från ägaren som köpte konkursboet och såg nyttan av att bevara sjömalmshyttan och bruket så har ett gediget arbete lagts ner för att bevara, restaurera och återskapa miljön som den såg ut under tidigt 1900-tal. Åtskilliga bidrag har sökts med stöd av Länsstyrelsen. Sedan 2004 är bruket klassat som industriminne, berättar Helena Nyberg som är ordförande i den ideella Föreningen Åminne Bruksmuseum. De är ansvariga för driften av verksamheten och är tillsammans med Värnamo kommun, Jönköpings Läns Museum och Samhällsföreningen Åminne Gille en av medstiftarna till Stiftelsen Åminne Bruk, som äger bruket.
Hantverk i toppklass
Det kanske mest kända exemplet på Åminne Bruks hantverkskunnande är spiran till Riddarholmskyrkan i Stockholm. Den tillverkades först i kopparklätt trä i början av 1800-talet men förstördes vid en brand 1835. Den nya spiran gjordes i och för sig av tackjärn från Åminne men gjöts i Åkers Styckebruk. Men tredje gången gillt – den andra spiran rostade och när det var dags att byta ut den 1968 blev det äntligen Åminnes tur. Kyrkspiran, som är över 30 meter hög, gjöts i flera delar i kärnor som handformats efter den gamla. Några delar från originalet från 1838 finns fortfarande kvar på bruket och ger en uppfattning om vilken imponerande skapelse det är och den hantverksskicklighet som fanns på Åminne Bruk.
I den gamla gjuterihallen visas numera konstutställningar med konstnärer som har en anknytning till bygden. Foto: Värnamo kommun.
Konst och museum
I dag är det återigen full aktivitet i lokalerna i Åminne, även om den inte riktigt liknar den under brukets glansdagar. Här finns ett museum som visar utställningen ”Smålands slumrande millioner” och berättar om järnets väg från sjömalm till färdig produkt. Besökarna kan se hur man arbetat på bruket genom tiderna – från den manuella upptagningen från isvakar där man med hjälp av skopor skrapade upp malmen från sjöbotten, till de mer effektiva muddverken som köptes in cirka 1910.
Jobbet på bruket och i gjuteriet var tungt och smutsigt, och lokalernas sotiga väggar vittnar om gamla tiders aktivitet. I museet finns en modell över bruket som det såg ut 1917 och den som går den guidade turen får sedan vandra runt i lokalerna och bland annat titta närmare på den välbevarade, maffiga masugnen i tegel.
Malmen skrapades upp från sjöbotten - vinter som sommar. Foto Emma Sellbrink.
Utställningar och konserter
I brukslokalerna har tiden stått stilla, men ändå inte. Den gamla gjuterihallen är intakt och de murriga väggarna är en slående kontrast till det fina ljusinsläppet. Här hålls idag bland annat julmarknad, föredrag, konserter, och på sommaren har föreningen konstutställning med konstnärer som verkar lokalt eller har en anknytning till bygden.
- Det går dessutom att köpa med sig konsten, så det blir en levande konstutställning som hela tiden förändras. Därför kan man gå dit flera gånger under en säsong och det kommer ändå vara något nytt att se varje gång, säger Karin Fritz som är turist- och destinationsutvecklare på Värnamo kommun.
Föreningen Åminne Bruksmuseum arrangerar också ett antal uppskattade träffar för bil- och motorcykelentusiaster. Man har även tagit upp en del gamla traditioner från bruket, som till exempel ”hyttpredikan”, där prästen läste en välsignelse innan det var dags att ge sig ut på isen och bryta malm för första gången för vintersäsongen. Nu för tiden inleder hyttpredikan sommarsäsongen i museet.
- Vi har gått från arbetsplats till mötesplats. I framtiden vill vi också få besökarna att stanna längre här i Åminne. Det finns så mycket mer att se och göra här i trakten, säger Helena.
Åminne Bruksmuseum arrangerar ett träffar för bil- och motorcykelentusiaster. Foto Emma Sellbrink.
Handelsbod som i gamla tider
Runt bruket och järnvägen växte samhället Åminne fram. När masugnen var färdigbyggd 1900 fanns det åtta bostadshus i det nya stationssamhället. Så småningom blev det även två affärer, ett missionshus, ett charkuteri och två kaféer. 1920 startade Henning Johansson en av affärerna i huset mitt över gatan från Åminne Bruk. Hans son Rune Henningsson tog över affären och drev den vidare ända in på 1970-talet.
Under många år samlade Rune inventarier från sin och andra handelsbodar. Han byggde en modell av en gammal handelsbod från början av 1900-talet i sitt hus, men skänkte sedan hela den unika samlingen till Åminne Bruksmuseum. Och även om affären inte fanns på bruket utan var en granne när det begav sig så hade den en viktig roll i bruksarbetarnas och deras familjers liv. Ibland kunde lönen komma oregelbundet och Åminneborna var beroende av handlarnas förståelse och kredit. Därför har Runes handelsbod byggts upp i det gamla snickeriet på bruket, och bjuder besökarna på en riktig tidsresa.
Runes handelsbod: uppbyggd på nytt i brukets gamla snickeri. Foto: Värnamo kommun.
Visningar för grupper
En nyhet från 2024 är att det gjuts i Åminne igen. Man har nämligen färdigställt en monter där besökarna får se hur en gjutning går till – även om den moderna ugnen är aningen mindre och smidigare än de äldre modellerna och det gjuts i aluminium istället för järn.
- Vi gjuter i mindre skala men det visar exakt hur man gjöt här och det är något som vi gärna visar upp för besökande grupper. Det unika med Åminne var nämligen att det inte var någon massproduktion, utan bruket satsade på stort och handformat gods där själva kärnorna som de gjöt efter gjordes för hand, säger Helena.
Bruket har öppet för allmänheten under mitten av juni till mitten av augusti. Gruppresor eller konferenser är välkomna från maj till oktober.
- Vi ligger bra till och har lagom avstånd för ett stopp för de som åker från till exempel Göteborg, Linköping, Kalmar eller Malmö. Förutom utställningen och en guidad tur kan vi erbjuda visning av en gjutning och skräddarsy besöken lite efter önskemål. Vi samarbetar med lokala restauranger och kan också erbjuda mat eller fika vid förbeställning, säger Helena.
Från pinnstolar till Piet Oudolf
– fler grupplevelser på kort avstånd
Som destination för grupper erbjuder Värnamo rejält med highlights på en koncentrerad yta. Bland annat har man fått utmärkelserna Årets friluftskommun 2023 och Årets kulturkommun 2024. Här är lite av vad mer som finns att uppleva i Värnamo med omnejd:
- Möbler & design (Värnamo) Värnamo var en gång centrum för pinnstolstillverkning, med över 60 fabriker i trakten. Besök Bruno Mathsson Center för guidade turer om en av Sveriges mest kända möbeldesigners. Och på creddiga Vandalorum kombineras designutställningar med en trädgård skapad av världskända Piet Oudolf.
- Friluftsliv & natur (Värnamo & omnejd) Upptäck Store Mosse Nationalpark, Sydsveriges största myrområde med fjällkänsla. Eller cykla Lagadalsleden längs en nedlagd järnväg som passerar Åminne Bruk. Flera vindskydd och grillplatser i trakten har en unik, platsanpassad design.
- Kreativ mötesplats (Värnamo)Gummifabriken där det en gång tillverkades cykeldäck, är idag en uppskattad plats för föreställningar, evenemang och konferenser med coola lokaler och matupplevelser som för tankarna mer till New York än lingonröda tuvor.
- Konst & kultur (Ljungby & Unnaryd) På Ljungbergmuseet i Ljungby visar Sven och Ann Margret Ljungbergs konst ihop med tillfälliga utställningar. Besök deras bostad och ateljé vid förbokning. Och på Sagomuseet kliver ni in i berättandets värld, med historier från sagosamlare och sägenomspunna platser. I Unnaryd finns Bonadsmuseum - ett nationellt nav för bonadsmåleri, med handmålade bonader och berättelserna de bär på.
- Historia (Ljungby & Vaggeryd) Begravningsmuseet i Ljungby berättar dödens historia. Och miljöerna på Minivärlden i Ljungby återspeglar olika tider och platser. Just nu bygger man ”Lilla Småland” – historiska modeller av traktens stationssamhällen. På Miliseum i Vaggeryd upplever ni soldatlivet från 1600-talet, med interaktiva utställningar och historisk miljö.
- Industrihistoria (Gnosjöbygden) Hylténs Metallvarufabrik i Gnosjö är idag ett industrimuseum där maskinerna fortfarande körs. Ett besök visar varför just Gnosjöandan är ett begrepp.
- Mat & dryck (Bredaryd) Wärdshuset Bredaryd är en favorit bland öl- och whiskyälskare och har flera gånger utnämnts till Årets Whiskykrog.
- Glaskonst (Vaggeryd) Art Gate Glass i Vaggeryd visar unika verk av systrarna Astrid och Aino Gate samt andra kända glaskonstnärer. Efter förhandsbokning för grupper.
- Äventyr (Isaberg & Hillerstorp) Isaberg Mountain Resort i Hestra har allt från skidåkning och rodelbana till höghöjdsbanor, MTB och teambuilding, med moderna möteslokaler och boende. Och High Chaparral i Hillerstorp tar er till Vilda Västern med tåg, guldvaskning och actionfyllda shower.
Minivärlden i Ljungby har bl a historiska modeller av traktens stationssamhällen.
Text: Emma Sellbrink